Norrländska Korrespondenten – 4 oktober 1854, sida 1

Bomarsund. Berättelse af Pilgrimen. (Ferts. fr. föreg. Mir) San år fom karl betrafta d i fina krafifullafie år, of hwilka han redan råfnadt ert foratio: tal. Eg skoa of swart Hår omsluter dans bre: da höahwälfda panna, inom hwilkea djupa och kraftfulaa tankar bygga bes blicken år Iman och obwarsam och ansigtet utaa att wara wockert wäckte intresse. Han är i ordets sannaste ber märkelse ta rättskoffens man, fom ide för ber la werlders Matter wore i ständ att förneka fin öfwer ygelse. Han är aktad och älskad icke at: ler ast af fin församliana, utan af ala fom fån: pa henom ech hang namn eger inom Åland sika bögt onfernde fom de mel lysande names nes bland ridderskapet och adela. Jnaeca mar ka kunde bafwå passat donom bättre än den Gud beskärt donom. De woro lyckliaa, som få Ort werit och äro, och det eada som fattas i deras sälldet, dede de efter fyra års äktenskap erhältit, en duktia och wacker gosse. Mer än ea gång under loppet of denaa Des