Det naturliga anlaget Af C. W. (Forts. fr. föreg. R:r.) — At — sslammade kandidaten med en mi: ne, hwari man läste en underlig blandning af förtjusning och ångest — en fråga, en mycket wigtig och maktpåliggande fråga, en underdånig bön. Kan och wil ni min nådigafte fåga mig hwarifrän hon fått den der 7Cala zethis opica flore cocruleo odorotisfimo och om ide til äfwentyrs en afläggare — et litet skott — act! blott en rot more att få Detta genus föröker fig fort, och jag kunde — — Min berre! — afbröt honom fröken, — ni talar arabiska. Jag förslår er iat-. Hwad för en rot menar ni? — — Nå fortfor kandidaten och wred äagsligt sina händer — jag menar — jag menar den sköna himmelsbläa blomman, den blomman fom ni behagade ha med er kyrkan. — Den? — ropade fröken med ett gålt skratt — den blomman fom jag hade med migi kyrfan? den mil ni ha? Må det mar luftigt. Jag skall då säga er hwad det mar för en dlomma