ångers-än, hwaridland franska fregatten Bivs gine, om 60 kanoner och 600 mans befåtts ning. Många stadsvor hafwa gjiort besör å dessa och, fom å de föregående blifwit ute märkt wäl bemötte. Flera af befäl och man: skap från fartygen hafwa besölt sladen; alla glada och lifliga. Prest-Conferensen i Hudikswall Sen 13 och 14 Juli 1834. Conferencen öppnades förstnämnde dag kl. 9 f. m. i Lärdomsskolans fesiivitetssal med säng od bör af Hr Contraktsprosten Land: gren, hwarefter företogs wal af ordförande, dertill demälde hr Contrakisprost med acc matinon utsågs. Till sekreterare utwaldes först hr Skoläraren C. E. Clacson, men då han omöjligen kunde förmås detta förtroen: de fig ätaga, utsägs Collega wid Upsala Ca, thedralskola hv C. O. Roos att nämnde uppe drag utföra hwilket också af honom bifölls. Jnnan man öfwergick till behandling af de framställda öfwerläggningsämnena, anhöll Comministern i Ljusdahl, hr v. Pastor A. G. Sefström, att med några ord få fästa Cons ferensens uppmärfsamhet på några under nuwarande tidsförhållanden i religiöst och kyrkligt afseende högst behjertanswärda om: ständigbeter, och då detta med tacksamhet ans togs, utwecklade bemälde hr Paftor utt ett warmt och sakrikt föredrag, hwilket uppå Conferensens derom gjorda begäran frambdeles är att af trycket förwänta, kyrkans för handen warande brister och wisade, huru Läroståndet berde befrias från en mängd för detsamma fremmande bestyr samt återföras till fin egentliga och ursprangliga uppgift, att akta på ordet och bönen etc. (O. W.1 Sundswall den 26 Juli. — å enskild wäg bafwa wi erhållit une derrättelse derom att bland wåra gamla män: ner och grannar, Finnarne, råder en beklaganswärd siällning. Utom de förluster fom Engelsmännen på ett och annnat ställe tilfogat, lider landet obeskrifligt deraf att all sjöfart är stängd, inga waror inkom ma och intet af landets produkter kunna utskepvas. Härtill komma de enorma Frougs transporterna bestående af frissförnödenfes ter, hwilka oupphörligt både natt och dag sysselsätta åkermannens dragare; med an: ledning häraf ligger största delen af åferfäls ten osädda. Gamla spannmåls förrädet är nästan medtagit och då icke någon ny skörd är att hopvas, synes utsigterna för den fom mande wintern i sanning ganska mörka och betänkliga för familjefadren. Då man äfwen tager i betraktande de lika oboggliga, fom förstörelserika drabbningar, sonr bittills passerat och ännu pågå, emellan Turkar och Ryssar wid Donau, funna wi ide skatta of nea lyälige för den fred od bet lugn, fom råder inom wåra egna landa: mären. Åfermannen får ro och siillhet för, da be berrliga fält fom digna under tyng: den af en rif gröda. Swenska steppskölen fär plöja hafwen, när och fjerran, obehindrad, uti lofliga och industriella företag — måtte wi, så wäl för freden, som för den ymniga grödan weta att rätt uppskatta wiga ten och wärdet af dessa fördelar och wisa en skyldig tacksambet mot den från hwilken all god gäfwa fommerl — Clåttern pågär fär un fam båäg og