Norrländska Korrespondenten – 15 juli 1854, sida 1

Det naturliga anlaget Af C. W. (Forts. fr. N:o 52.) Min mor bör weta: det betyder något, när en grefwe iryckex en ringa mans hand — och dessutom lofwade han tänka på mig, och juh under sjelfwa handtryckningen gaf Han detta — Men skall ban wäl håla det? — frågas de modren, — eber war det blott för att med granna talesätt afspisa dig? War ej detta löf te blott ett artigt talesätt, de förnåmas mantis ga skiljemynt, fom de till de djelpsökande utfas sla, för att bli dem qwist? Ty sones han ide nästan hofwa glömt att du år hang trogae och redige informators ende fon?. . . Förebrå mig ej att jag fjelf otacksamt förgäter det goda han bewisat of? ... Det är sant han har hälit dig wid akademin od) han skyddar mig på mi na gamla dagar för hunger och nöd. Det är mycket jag erkänner det, HOwad hade dock utan bonom blifwit af både dig och mig? Gode Gud! Du Gimplicius war tio år då din far . . .. vet år un fem oc tjugu år sedan ... från dt lila vastorshnset gick tid hwila i grafwen. utan förmögenhet (19 hwad efterlemnar ca laadt