Norrländska Korrespondenten – 12 juli 1854, sida 1

nau raska avancement. Paskiewitsch år född 1777 och alltså 77 är gammal. Midsommarklarheter i MT Norden. (Ur en fiask Tidniag.) Måaga resande walffärda til Avasaxo; mån ga skildringar har man af midnattssolen, glånsande och praftfulla såsom hon sjelf. Och wisst är hon ett af de underbaraste skädespel i natu: ren; man skule blifwa hemsk til mods deraf, Om det ej wore midt vå ljusa dagen. Blodrödt, fom en werld i brand sjunker (02 lens majestätiska klot rakt i norr mot Horizons tens rand; naturen år sium of andakt; under: jordens skuggor utsträcka fina händer att neddraga den lysande skifwan i natters djup . . . ett ögoablick tyckes Hon ruba åt öster på horte zontens wida riagbane; derefter lyfter sig den nederda solranden längsamt, högtidligt änho öf. wer teppar od) moar. — natten är besegrad, med judel och fägelsång helsar naturen fin nya, fin länga dag. Mia om källan år hertlig, få är den ljug. flod, som strömmar ut derifrån ej mindre be. undran swärd. För att tjusas deraf, behöfwer man ej gå til Finlands yttersta gräns; man finner den öfwerabt i norr om siaska wikens någ, ehuru fort och förswinnavde i Finlands