Norrländska Korrespondenten – 12 juli 1854, sida 1

ligen förnam ett starkt brak. Några illa fams manfogade bräder Hade gfwit efter, oc) de tre andra offcerarne fom siedo wid altarets fot, slörtade från den fyratio for höga ssälniaaen ned på sieatängniagen, hwarifrån de näslan förders krossade, blefwo upptagne och förde till fogar rettet. Hade icke Pasklewinsch för ett Ögona blick lemaat fin plate, få hade han säkerligen ou ide funnat göra Omer Pascha någo: bufwudbry. Händelsen berättades mid dinera hos furst Talleyrand, och man talade mycket vm den lyda, fom gyanat den unge Uide:de Camp; blott kejsar Alexander teg. Men då dinera mar slutad, låt han kalaa Paskiewitsch til fig på sitt wonliga, något mysderjösa fått: TFödre synea förehafwer synbarliaen ännu mycket med er, fade ban, i det han betraktade honom med en uppmärksamhet, som om han welat läsa den unge officerns framtida bana redan i haas anletsdrag. Från hwilket land år ni? Från Littauen, Ers Majestät. — NH, en Polack! Så mycket bättre — jag tyder om Polackarne. Ni har haft mycken lycka, försynen bar syabarligen skyddat er. Jaa tycker om folf, fom gynnas af lyckar; nm fal avancera, Chefs: platfen för en Grenadier-brigad är ledig; jag gifwer er den. Från detta märkwärdiga Ör gonblick härleder fig den nuwarande Furslens of Warschan och Öfwerbefälhajwaregs wid Dos )