qwarlefwor, mianens dem, högakten dem! CT deras afiyaade kroppar, deras bleka an sigte de bära wedermälen af deras trogna, änskö frukjlösa, bemödanden under förflutna är! O I Fianor, når J återkommen til fosterbygde få framfören Sweaska folkets tacksamhet t eder nation! Weten att J återwänden m utslitna kläder, afstympade eller genomskjul lemmar. Mea J medfören en rättskaffer kriasmanna-sjåls sonbara prydnad. Fiender t Swensta moderlandet funnen J aldrig blifw. derom är jag förwissad; men förblifwen allt dess wänner. Skulle det nya herrawälde makt hindra er önskan och er wiljas utöfnin så låten med hjertats och tankens tysta su wälsignelse tildelas moderlandet! Påminn. Edra bara derom. Wi skola från slägte t slägte wålsiana er, högakta er. Ett jag ber er! när J nelkens de siälle der wi befegrat wåra ficr der, och då J derf den san hög fom betäcker wåra stlupade kan rater, cifwea deras fioft wälsignelsens suck. 2 bafwa dödt hjeltar, och deras aska wårdas ärons wäjnader. J kännea menniskohjertal mångfaldiga nyckn, dess arlag att hasligt må ja föremål, fom de tro fia aldrig förgäta! me knaert äro nägra weckor förffutaa, förr ån I stadigheten gjort ett annat wal. Tiden fö ändrar allt, med ba glömmtes allt; men nd sörsäkrar jag, att J Polen sjelfwa finto,