Ty om Ert mod sig uppå mängden stöder, Fins här ett folk, hwars mod är medjödt ren, Ett folk, fom, manadt ut, af oro glöder, Att wisa, det ej glömt att seara än. Gladt en gemensam rost oss nu skall mana, Ått för det dyraste i lifwet war, För Fosterlandet, böja stridens fana, Och likna fäderna från flydda dar.