iastea och lade hatt och schawl ifrån sia, — nu får jag berätta att mår kyrkoherde i Munkaby blifwit utnämad; och af hjertat, — forts for hon i det hon med tårfulla ögoa förs enade Gottlieb och Emmys händer, — lyckönskar jag både pallor Sejerliag och hans fockenboar! Emmy föl i en häftig gråt och kastade sig i hennes armar, under det Sejerling qwarstod på famma fåle, utan att funna säga ett enda ord. När Emmy fakta wred fig ur den iatagande budbärerskans famn och Nöt fig tid hang brösk, då först öppaades hans läppar, för att uttrycka alt hwad hans öfwerfulla hjer:a kändeMed en oskrymtad ren glädje betraktade fris herrianan A. det lyckliga paret och med för: tjusning såg hon de små, med höga glädjesprång omgifwa fader och moder, ropaade: — Pappa är paslor i Mankaby!!! — Men är detta möjligt? — sade Sejers ling slutligen. — Är det icke blott ett rykte? — Det är mycket säkert, dagen förräa pap: pa refie från Stockholm, blef der afgjort i konseljen. ö — Ru förslår jag, — ätertog Gokliieb — meniogea med den ädle kammarherrens hastiga afresa. — Bruksdatron Colding, — swarade For leende. — som några dagar sedaare till af sdaden —— —