Norrländska Korrespondenten – 1 mars 1854, sida 1

— Jag bar mål hört något derom, men känner det icke fulkomligt. Gottlicbs eldfängda hjerta år säkert bekaat för ala fom sedon hang ynglingaår känna honom Den unga fröken Liljesten kommer ned från Stocholm der hon warit flera år i pension — til fina föräldrar wackrare och mera lysande än nin stackars syster. Den unga magisiern med fir musik och namsdaaspoesi, blir mål emottas gen och hylad of kammarherren på Kassby, men äanu mera ef hang dotter — deras hjertan flamme upp i tufen lågor — och adelda mannen och kammarherren fam alltid fpelat rolea af en liberal man, hwilken roll han fore seqwent bibehäller, har ingenting mot det al mar fom spynes blifwa af den: började Iefen. Den just nu sjukaar prohea Sejerling han ger ej otydligt fin sista önskan tillkänna, både för Gottlieb och Emmy, hwilka båda fedan barudomen ide warit okuonige om de gamles plac ner i anfeende til dem, Nu blir han upprörd, skakad af fadrens dåd, bes wekt af modrens böner, och han upphör på en gång med fira besök vå Kassby och förlofwar sia med min syster. Detta lånat ifrån att neds fåtra honom hos hans förra inklinatioa och hennes far, böjer honom twärtom i deras tankar upp tid skyaraa, och fom haa aldrig mår gat göra den wälbordaa fröken någon förkla riag, få kunde han ej anses att i häafcende til