Norrländska Korrespondenten – 25 februari 1854, sida 1

mor och fluga fom ormar.! Kommen ihåg, att tusende själars we eller wäl beror på den her: de wi utwälja. Ni har flera gånaer hört bofpredikantea Darley, ni känna hang gåfwor. Tron nt icfr, art ni skall blifwa belåtna med honom tid er själasörjarc? — I, ropade de församlade med eahällig röst. — Just detta misstroende til fig sjelf, — swarade snickaren Bir chholt3, — anwisar bäst herr hofpredikantens både wärdighet och förmå: ga att blifwa wår pastor. — Ala Sejerlinas fordna anhängare bafwa — yttrade Colding, — om jag undantar Kammarherre Liljesteia vå Rassby samt hands landen Aspeblad och Doktor Ring i Munkäby, genom sanniagens kraft återgått på mår sida. — Om patron, — inföl sadelmakaren Scte, — endast wil begagna fin Råtorik, eder huru der heter igen, jag menar wältalighet. — Rhetorik, menar säkert Herr Sele, — rättade mamsell Aana. — Ja, så war det, justament så dygderika mamsel! — Man har ju anledningar att förmoda det Sejerliag har både sjelf och genom fina ut skickade redan sökt tid att wärfwa rösler? — frågade Coldiag. — Mycket säkert, — swarade Birchholt. ö ———