Norrländska Korrespondenten – 8 februari 1854, sida 1

na biertats godbet, olefwo de föräldrar tid 2:n wåäralösa små, som ödet, eller rätta re sagde försynen förde til deras wisselseort. För flere år tillbaka hade ett fartyg lidit steppsbrott mir deras fur; bland de många vassagerarae mori endast få, fom i de mot dem; ankommande bå. tarae Iydadeg rädda sig: en engelsman och han: hustru, fom ämnat bofåtta fig i vorden, om kommo i wågoraa, mea barnen blefwo frålfta och utau art ert ögoablick besinna fia, öppnad. Sejerliaa och hans butru för dem fina armar och sitt Hus. Arthur och Emmy woro wackre intagande warclser, fom aenast förstodo att til. winaa fis fina fosterföräldrars kärlek, och pro. stinnan isoanerbet blef 1å swag förss dem, at doa i alt wad på henne ankom ickez försum made något medel för att skämma bort den och det mar ide dennes förtjenft att hon ej de uti fubkomligt lyckades. Gossen war tiv ål — jemaåria med Gottlieb — fidan fyra, då de fader: och moderlösa ha mnade på den fråm mande jorden. Arthar röjde eu sällsynt fatt ningåförmåga och owanligt tjun bufmud, mer mer tibika eldig, årelgiten, fåfäng och passion ful; hans lila soster deremot war ett mild; och wekt barn, fom utan strider gaf wika för den miasta miak, och fossermodrens ytterliga ömhet förmådde säledes icke att skada dennes fromma, älskliga natur. — Gottlieb och Ar. tjur olika, icke till an åg men tid lyaaca, der