Norrländska Korrespondenten – 10 december 1853, sida 2

Ankommen till oudicuZ salen, satte hon fig Ivan och anspräfslös på fin bänk. På ett bord. midt för domstolen, lågo utbredda de saker fom fräntogos bherne i det ögonblick hon arresterades: 1:o hennes födelseattest; 2:o dennes pass; 3:o en adress till franska solket; 4:) 150 hUivres i penningar och 140 livpres i assianat-3 5:) ett quldur; 6:o en silfwerfingerbors; 7:o en koffertnyckel och at hwitt trädaystan. — Har ni någon förswarare? — frågade henne medborgaren Dumas, fom denna dag för de presidentskapet I domstolen. — En sådan missaerniag tillåter intet förs swar, — swarade hon; — om det behöfs, är det blott för formens skul; i sådant fall utwälj honom sjelf. Presidenten warsnade en ung man, som stod upprätt framför skranket, påropade honon: — Medboraare Chauveau, domstolen ans för:ror dig kallet att förfwara den anklagade. Wid denna uppmaning wexlade herr Chau: veau Lagarde en blick med den anklagade. Han hade aldrig fett henne, aldrig talat med henne och doch begrep han denna unga flickas själ; han swarade presidenten med en dufwudnick och intog plats wid Charlottas sida. Ronsakningeu börjades man omförmälde mors det, man urpläste embetsprotokoset. af mede borgaren Pelletan, hwilka bestyrkte: kaifwen