Norrländska Korrespondenten – 10 december 1853, sida 1

den glädjen att påträffa detaljer, fom ej meds aifwa något twifwel, upplysningar, okända för de skriftstäare, fom ända hittibs talar åfs wer denna domstolsdram, outgifna blifwit med. belade af Herr Chaveau-Lagarde, Charlotte Cordays förswarare, til L. H. Moulin, af bwafen sistnåmade jag dem emottagit. Skänk mig, ånou ett ögonblicks uppmårts sambet, och måtte historien om denna olyckliga bewesa er bwartdän man kan förledas af en alltför öfwerdrifwen inbillning, ej allenas till att begå den lägsinnaste och mest manhedrans de handling, fom fan besudla menjtlighes ten, Mord! utan och till att ej ångra fig. Som Charlotte, den 17 Juli om morgonen wisste att man ämnade henac ett besök för att föra henne inför den revolutionära domfiolen, sarättad i sjielfwa Abbotsklostret, en wåniag upp Öfwer hennes fänaelse, inlade hon ett slags koketteri i fia tolette. En qwinna år alltid qwna, til och med i de swårasse de gonblick i fut lit. Dennes flädnad egde en bländande hwithet; det gröna band fom omslöt henaes mårt ups penbarade ännu ögonskealiaare dass förträffligbet; hennes kastomtebruna hår föll i täcka buds ler på hreanes axlar, konturen war förtjasande. Deunes lita tormanduka mössa, öfwerst på benres hufwud, becöfwade henne ej blott detta bareantseende, som tillkom hennes tjur