Norrländska Korrespondenten – 3 december 1853, sida 3

no; höara handen, fom uppstack ur wattuet, fulländade en tidaingsartikel. Charlotte satte fig wid badkarets hufmudada: — Det år jao, fom denna morgon skrifwit er tid, medborgare, — fade hon för att börja famtalet. — Min bhufru har få sagt, — swarade han, — fördeaskull har jag aifwitc befallaiag att införa dig. Hwarifrån kommer du? — Från Caen, — fade Charlotte. — Godi! Hurudan år ianewånarnes finnes stämnina? — Forträffliat. — Gode hafwa många deputerade dit tagit fin tilflykt? — Ja, — fade Charlotte. — Godt, godt! Och uran twifwel hafwa flere magistratspersoner samtyckt till deras emottagande. — Wisserligen. — swarade Charlotte — de woro utan friftad. — Bra, ganffa bra! fan du säga migjderas namn? — fade Morat, görande sig färdig att skrifwa, eftersom Charlotte fule tala. — Guadet, — fade Charlotte, i det hoa uppsteg och gick bakom badkarets bufwudända, likasom hon welat läsa Morats anmärkniagar; — Bergnaud ... Buzot ... (Forts.)