Norrländska Korrespondenten – 26 november 1853, sida 1

DO Min Gud hbwem Fan det wara? — upp: repade en gammal tjensiegwinna, framfrringans de helt förskräckt til fina matmödrar, — Öppna ej Jobaana! — yttrabe den ÅlD: sta, — det år måhända ett ombud från Coms mitten. ö — Öppna Jobanna! — yttrade den yngsta, — det är mähända en fridlyst. Som denna anmärknina war den bedagade damens farhågor öfwermäktia, tog Jobanra ljuset, lemnade siaa matmödrar i mörkret och aflägsnade fig. Intet ord weplades äada tig ljuset åters om. ( Wid anblicken of den individ, fom följde i Jopanaa och för fio skönhet war den utmärk tasle bland Girondförbuadets barn, uppstego botteowäninaens inwäåaare och helsade honom med namnet Barbaroux. Bardarour myste soraset, i det Han Frama: de de båda fruntimmers händer, fom utiråds tes emot hoaom, och, färtande fig på en af tjensteqwinnan anwisad fiol, yttrade han wänlicea fördt tid den äsdsta och sedan til den yngsta, blott detta; ; re p14v mån J. madam Armaas och mars ell Corday — owilka nyheter? — frågade samtidigt ve da damerna, ty i dessa tider af orolighee