Norrländska Korrespondenten – 23 november 1853, sida 1

DALUEE SUIS är FIRE L na. att jag lefwer tils Eltmentine blir 30 år, och hon då är ogift, så skall du få en spritt ny fwart sidesklädniang. Gifwe Gud att det cudast blefwe bra sjukt i Sippringe och i trafs ten häromkriag, ty fer du då fär mi vf allra bäst. Jnga frossor, nervfebrar, brösisjukdomar, hafwa PDörts of denna wären, tillade hon med en djup suck. Ru inträdde mamsell Goldman. Wälkommen min alra sötaste Ännette! helsade mir dinanan. Ai fåsaart brölopp bär i Sippvinge, hör jag. Fa, swarade han, i det bon hemtade ef ter andan, Malla weta att Bing friat sjelf — men Gusskelofl Clementine får ingen man. TW att det är harmligt, att ingen af Sippringe flickor skulle få den rare prefiräl swarade fru Dalius. ign äldre flricta, återtog mamsel Goldman, uhade passat honom allrabäst. Werkligen om det skadar, om bustrua någon gång more äldre ån mannen. Det olefwe mycket mera reda och ordning i bufet. Är det nu rimligt täaka fig, att S., fom endest lefwer i fina böcker och i sut embete, skal ha en så ung bunira fom den der Emilie M? Hon lär ej kunaa stöta ett husdål. Soyraa dlir wedbränd, steken likaså, fafftt kokar öfwer, ungarna gå trosiga, brödet blir stälbakadt — med ett ord, det blir ett högst bedröfligt but