Norrländska Korrespondenten – 16 november 1853, sida 1

slog 8, och man uppssea för att taga afsked, och tibika tacdar för den trefliga eftermiddagen FHru Aspersoa wek af tid den gata der poft mätaren Goldmans hus war beläaet, gid fynd samt upp för trappan hwiken förde till hennes goda wäns rum, berättade allt hwad hon hört hos fru Rönabom, äfwen att hofpredikanten S. beställt fig fora dussin silfwergofflar. Ser du Annette, hwilken missräknina wi ajort 06; Lina och Simström lära wara förlofwade. Det har Lottea sjelf sagt presten — Sara Röanbom hörde hela deras samtal. Men jag hörde mycket mera ån Sara, swarade mamsell Annette, ty fom mina förs äldrar ha i fordna tider eat Simströmskans hus, få fånner jag der hwarenda wrå, och bar de helt behändigt gömt mig i en liten Forris dör mwågg om wägg med det rum dit de båda älskande ingingo — nu blef det fråga om alla brefwen, fom han under fin bortowaro tilffrifs wit henne. Jag Har aldrig fått ett enda, swarade hon. Ye ett enda, upprepade Han iunte heller biljetten jag skref från Silfåkra gåltgifivarepård?t UMej Det begriper jag alldeleg idel swarade han. Jaa blef helt warm om hjertat; följande dagen måste jag resa ut på laudet, och återkom ej förrän i går, få art jag ej daft tillfäle att berätta allt detta för dig. När jag kom hem blef jag öfwerfallen af bror, som sade att presten warit här, och