Norrländska Korrespondenten – 9 november 1853, sida 1

22. A Kafferepen i . (CE; of H.. .) Och slutligen när andra för bermärter tryta, maste dagens handelser slappa til fina bivit: betor, för att koka lumpfocker på. Så intraflades det enklaste, Då uttyddes det betydelselosaste på flackas det renaste. Den ena skandalen jagar den an: dra, och den frän warandes rofte strppes utan barimber: tinhet, på framlöshetens och afundsjukans altare. Och fe: dan flyga sawallrets feniawät: tor omkring; lögnens brefdra: gåre gå från hus til hus, med förtalet tisl sitt modersmål, och skamkronikan till sin werld bistoria. Tegn er. (Foris. fr. föreg, Mir.) . Jag bar alltid wärderat dig — oc) du gör beder ät ditt iånd, hwilket ord man ite alltid kan tillämpa på dina embetskröder. Du är warm för den lära du predikar, men du år ingen bycklare; an kommer du til en swag, fon: dig menmiska, fom aldrig få lisstat kägut sig wara det — som mv — Han tyfnade Tio den år fort, återiog ban. Hmwad jag har att säga dig, mäste au fram — an genass. Du är mia enda arfwinge — det wil säga