Norrländska Korrespondenten – 5 november 1853, sida 2

nt äm Bina ganska riktigt anmärkt, friat jelf.s lSåg du honom ofta, når ni båda woro i Scockholm. : Ja, mycket ofte, och Han utmärkte mig framför aba andra, Hoppet att där i Sippe ringe, sedan han fått paftorater, få fortsätta denna aldrig uttalade, men metan wåra bicre san fautaa förbiudedfe, war det enda fom före mådde mig att i wåras lemna Stofhlm.v MR skola ännu ide gifwa alt Hopp före lorade. Ca skjutegosse feg in med en biljett i handen. symarsfrån kommer da? frågade Husmos dren. Ugrån Silfåkra gästaifwaregärd. Jag har skjullat hofpredikanten, och han bad mig gå med denna lappen til grefwinnon Rutbenstam — men jag wet intet hwar don bor. Tag dit den, jag Mall håla den til benne. Gå du i köket och få dig litet till båfla! tStyr tad, det war betkedligt fade gossen, och gick dit han blef anwisad. Fru Asperson såg på biljetten. Röken Lote ten Ruthenftam säste hon. Den Kal don aldrig få. Hon tog en far, fom låg på bordet öredwid henne, och klippte helt behändigt bort munladet. Rea mamma sida! Månne de der går an?