Norrländska Korrespondenten – 15 oktober 1853, sida 1

för dem. Mamsellerna Dalius, båda mellat ljugu-och trettiotalet, ba tagit fiaa platser på siolar bredwid bordet, och närmasi dessa, sittet yngsta dottera i huset, den wackra Clementine fom för twenne månoder hem kommcet från ec längre wistaande 1 hufwudstaden. BinaThen: nes älde syster, inkommer med den ssälliga silfwerkannan, ur hwilken uprhälles den arabi. ska trycken. Ad, hwilket ypperliat kaffe min söta Bino! det Har du säkert sjelf kokat, såger Fru Rönabom. Mej! mina döttrar! in wänder Fru Asperson, i det hon stolt rätar på fia, mina döltrar hwarken koka kaffe, eller laga någon mat fjelfwas nun fäster hon em blick på Mamsellerna Dalius och fortfar: Det mar en särdeles godhet of min 23ina, att hon intog kafsekanna; hon år få tarflig, få huslig, werkligen långt mera, än hon i wåra wilkor behöfde mara. M amma lilhla! det passar ju rått ässra, att denna fallenhet blifwit min; ty mår liha Eles mentine hon smefer systeras Find pagjar för den aranaa rerldruss ue jag kan aldeles ide medger yttrar Fra Dalius, att det aedsätter ea sfsicka, det bon sjelf bäde sätter till en deg och lagar en rått mat om jog cj det kuanat, få hade jcg, fi sanat jag sitter hår, aldrig bufwit gift ined mia gabbr! . i Den fogliga Fru Rönnbom, fom spacs frukta