qaf jag i ett upprört ögonblick wika för min fars wilja och lofwade att göra allt, för att wiana ditt famtycke till mår förening. O, Önlda! kan du förlåta dea straffskyldige Edgar, fom hycklade en ömhet, fom ej fanns (till i hang själ ... Hwad det koslade mitt af nar turen öppoa sinue, förbigår jag, men wi, min far och jag, kände din fanna. djupa fins känslighet, att du ej skulle förena dig med en man fom du bestämdt wisste af eftergifwenhet för en faders önskan erbjöd dig fin hand. Min 25 födelsedag, min fars dödsdag, blef mår brölloppsdag; Gud wet bäst, med hwilka uporiktiat goda föresatser jag gicki brudstolen Ack, Hulda, Huida! min bittra sjelfbekän. nelse måste nu afläggas inför dig ... ett åt förgick, mid def slut skänkte du mig en dotter och i denna beliga fund mar du mig får .. Jaa tackade icke allenast för den dyrbara hin: lagåfwan, men äfwen för räddaingen af dit lif, fom war nåra att slockna; om wi efte denna dag fått lefwat ostörda i mår mack boning, Hade måhända ollt warit annorlunda Andra sommaren efter wårt giftermål kon hon, den aldrig fuhfomliat släckta låga utdrö vå nytt, och dertell sälade fig samwetsqwaler jag förbannade min swaghet, att af eftergif wenhet för min fars wilja hafwa förstört båd min egen och hennes säbhet ... jag förban nade mig sjelf änan ytterligare för den hjer