Norrländska Korrespondenten – 14 september 1853, sida 2

af naturen öppen som en bok, måste nu, för att funna uppfylla fia fars wilja dyckla fånslor, fom woro honom främmande . . . . ians nat fal, hade hon aldrig blifwit dans maka. J granskapet af döden befeglades detta före bund. Ert forgeflor ... olycksbådande tecken för framtiden .... swepte fig kring deras brölopsqwäl ... Arma Hulda !!! HH Roseawik iabäddadt i löf och blommor, bes läget wid Östersjön, i Östergötda skären, bar skäl för namnet. Den prydliga enwåniagsbyagningen, på ala sidor omgifwen of en mds ssräckt trädgård, hwars dlräader badades af dafsböljoraa, gjorde ett med gårdsanlängniagen. Til wäafter om densamma mar en gång ges nom dwilken man feg upp för en håg fen trappa, fom förde til granngården Ragnildsderg liggande på en sluttning ofwonför hafwet. mdt emot syntes skogsdungar. omwexrlande med byar samt slörre och mindre landtställen, ströd. da här och hwar; det Hela egde ett utsceode af frid och wålfignelfe, fom behagligt iawerfade på den resande dwars wäg förde honom förbi Henna intagande boftad. Mea ac vet war ej förfa gången, som skenet förmerlas des med werkligheten; om hans öga kuaaat blicka ia i deras husliga If, fom wistades inom densamma, hade kanske wid tanken på dets ta par, fom ej funna andra rosor ån fom wäxte