eechv etcåt MITLLUVD ul yibud Vall hort omtättuutv tidningar, neml. att läsarae i hans hems ort ffule i wisst fall göra fig en egen kyrka, och till prest taga skräddaren, säsom nog få god fom ea magister, det betyder wisst mindre ån intet, eller ätminstone icke få my det, att nå ot flertal skulle på allwar lyssaa dertill. Och i afseende på statskyrkan, samt emot hwilka nutidens attentater som heldst, kan man utan fruftan oc fara tillämpa hwad fom ordjyrå: fet säger om orimliga och omöjliga försök: Det går lifsom di Westgöthen skulle eller wille köra åstad kyrkan. A propos om skräddaren, ehwad denne må hafwa andligen och i wärten tillskurit och träcklat fin skoslärare, eller ide; ty man Har oc tapetmälares, pottomakares och fMriddce res förliknande af menniskans omwänbelse wid wändningen af en aammal rock, liksom wore det nog med det utwändiga. Jemte nålar och öfrigt tillbehör har neml. person i fråga om rund tid ti lika begaanadt läsande och utläganing såsom födlkrok, försi äfwen i fråm: mande församling, der den aftalade betal ningen utgjordes i potates. Men sedan den industrien, efter en werklig prests ankomst till stället blef Om iatet, få sloa sig läsarea till en annan församlina, under rubrik att agera insamlare för missionswerket — för: modligen äfwen det s. k. inre hwilket ock åt minstoae i börfan och intilldess flere wederbö rande fingo öppna fina ögon, till den grad lockades, att han tillika funnat då och då bemföra eft godt viaticum i matwaror; mål: förstäende att ban egt att stoppa det kontalta arfwodet för läsarebeswäret i egen sicka; äfwensom han icke försakat slem winaina eller dock försök dertill wid uträttande af gemensam fommission för sina närmaste åbörare, oberåfnadt hwad han fan hafwa emottagit i soadaqods eller syndapenningar ... fög deret år mångfaldigt! Ånnu ett litet prof på religiöst eller rättare irreligiöst frihetssinne och frihetstilltag bos några af de s. k. många inom fMråddar rens ad) hans lärlingars hemort. Då neml-. pastoratets komminister, en ärans man, wäl bemma i sina stycken, bibliskt renläsning, samt för att nyttja skobärarens ord, prak tiskt duglig och ordentlin, wid ett busförbör innewarande år allwarligt erinrade om den sinnesförfattning, som hos en christen bör ega rum både före och wid och efter den hes liga nattwardens begående, allt efter bibeln och katechesen, få uppträdde några pigor och wederlikar med bögljudd beskyllniana, att han lärde falskt eller motsägelse mot Luther. fom dref annan lära o. m. d. Den öfriga förr samlingeu vå stället ända till häpnad förara gad och oroad, anmälde hos pastor genom flere personer bögt missnöje öfwer läfarnes berörde förhålande ... Eouru flere hare wer eller mindre deltagit deruti, kadades dock blott fyra, de mest utmärkte, och erhöllo bäde wänliga allvarliga och allwarsamma för reställningar och warningar emot deras Hår de mot Guds och measklia lag stridande tilltag och sjelfswåld samt owisliga nit swaret, eder förswaret blef det wanliga, bland annat, att man måste mer lyda Gud än menniskor, — att hwad nottwarden angick, man eade eller kunde gå fram når fom belst oc hurndan fom helsl, med såferhet vå Guds näd och syndernas fåärlätelse, hwarom man wille Dee dsa, och då förd eriara fig, om man hade något på samwetet emot en broder eler fyr ster 0. m. d. Men en af picoraa, hwilken högljuddast of nästan snäsande talade om Luther och tron, blef beflagen med att icke funna ens i läsningswäg göra reda för fate chesstycket derom, hwarefter bon började wisa ett föraftliat löje och nänan skratt. Och då bet erinrades och tillsades henne att åturinstone iakttaga anssäadighet och wett, frågade kon slutliaen om fon ide fick lof ott wara atad i Gudi ?! — — — Ppwad wille den friins nigaste skolmästare och den frifinngaste tid: ningsredaftör wid en sädan fraga såga och svara eder göra? Jmellertid, når man tar fat om några på ett ställe få har man och talat om många wederlikar. Gode christae t Hd ARA FER PA tt