Ia det wore wäl, ty atoifiningen år swå och då kunde ni i ssället gå ut i socknen od tenga bem något till föda. Med läsningen för jeuas ej något och det sker mest för fon skull On berrffapet ej bade fina slyfrar, få skullt man få se, att bofwettet cj gjorde dem till an nat ån simpla menniffor som mi VäRen mor, ska mwi åter ut på byada och tigga, få får ur mål tlä uyv ossss något, ty jack. min år fom en säll och syster mi, fe bur bi fr ut ju fom en fogeljfråmma. Skantånfa ungar attjag just har få mycket at ac bert. Men du Jau Petter är en flarf Fäc du cj jocka vå samma gång, fom Swet fill fin? och fe hur snyjg och hel Han serut, emo du. Sa det tror jag Swen han met att komme öfwer hwad han tehöfwet, han har finger få laga fom gärdsgärdsdörar, ja fom hummel frånger. Du wet ej du mor, att Swen on nätterna sitter på fallkrogen och äspelar fem fort; och jag bar hört af qmwmarn: Ole, att hat kan koastla, så att de ä rädda att spela meir hononm. Swen är om fio, och det fan de ej lida Dossutom bara skall jag säga er, att når mar Fall tigga fig fram, hjelver en trasa bättre ån, den granna klädniag. De rika fe mer vå huru der står till utanpå, och derefter rätte de gifnuldheten.