Norrländska Korrespondenten – 24 augusti 1853, sida 1

en toa skär och ljus, och få twinqades Yohen: nes att sjunga bort fina bekymmer: Twifla oj mitt stackars pjerta Att en trogen mån du har; Wän i alädje fom i smärta. Od) fom blir dig altid qwar. Skube och allt annat swika, O! på honom skall du tro, Han de fattiga gör rika, Delar få att ala lika Får en fristad i haas bo. Kort år jorders bl.ka tycka, Ack def slott på aska siäår; Konungens spira tiagarins krycka Kastas bort når klockan flår: Klockan fom i dödens läger, Ringer uideas timma ut: Som en himmelik tunga äger, Och arbetarn wäaligt säger När hans dagswerke är slut. Tog mia känlek huldt på wingen, Lät mia flyga liten stund Genom klara stjeracriagen, Och från någon eagels mundz Stjäla ord som milda, ömma, Kunna säga Elsa min: Alt jag fattigdom wil glömme: