Norrländska Korrespondenten – 20 augusti 1853, sida 2

redliat och wackert du uppfört dig mot dena gamle lefaadströtte och deswärliga gubbstackarr. Jag har legat och känat, ty jag wille se, om du skulle båda ut med det hedrande Öfmerferne det. Liksom min far lefde och dog i det hoyp, att haas arbete skude foresättas af mig, få bar jag byggt på dig, och nu är byggnaden fårs dig för dig tid inflyttning. Herre Gud, hwad det gläder mig att deana lilla torfwa, dir far: far och far nedlagt all sin werksamhet, kommer att behålas inom slägten. Du Fal mera Er: land att farfar min war det, fom hår på Björks nås först började bryta jord och lägga åker, som det beter på wårt spräk, han mar det, som urtappade den mosse, fom nu utgör mår bästa odlingsmark; och min far haa byggde stugan och wesitra logen. Jag har mål ej gjort myckt; men doch något; täppan med fina Fål: och mos rotsångar, fina applar och körsbärsträd, och al leen fram til fora mågen, stenkällaren med hwälfda taket, tröskladan och boden med frå: taket, skam tal om ett, få år det mitt werk. Jag bör wäl sedan jag kommit in i trallen om mig sjelf, widare förmäla, att då jag tie (rodde torpet, få föddes här lwå kor, ea ore, en hån och fyra får; men derigenom att jag rothögg och brände liltlmossen, utdifade Norins gen samt rikeligen klöfwerdesådde åkerr, uppe an i lade och rensade hagarna, få att gråset sick rum alt wäro, få föder nu Björknäs åita