Norrländska Korrespondenten – 17 augusti 1853, sida 2

förtjenar det icke, men forska ej efter orssaker til mitt bestut. Nog af, wi måste här skiljas du wet att min far ligger ida sjnk och ber böfder mig bog fig. Jag har dessutom någet att framföra til honom från inspektoren. — — ufrån iaspektoren afbröt Erland, då anar jag att belåningen ej är särdeles behaglig. In spektorer äre ofta arbetsfolfets tyranner, oc järddiedr når fom på Marteholm år folet hus onderätten är öfwerlemnad år dem. Wet du det dor helt säkert en djefwul inom den der Bergawisflen, få led och fwart ser han ut. Als drig gör en herre sämre, ån då Han på detta sätt skänker bort fin makt, ty på samma gång uppoffrar han vligtea att waka öfwer de fiaa Jag älandrar hörmed wisst ide wär husbonde wars tjenst nödgar honom tio månader årliget wistas i Stockholm, men det wet jag att känd han en åttondedel af inspektor Bergqwists får att handtera of, få förde dan den blodsygare från gården. Det Multe just toa mig att bör bwad flagg helsning han gifwit dig till fade Eliasfon? i (ortf.)