Norrländska Korrespondenten – 13 augusti 1853, sida 1

Torparensstatkarlen. (Forts. fr. föreg. R:r.) Abmogens glädje yttrar fig gerna höaljudt. Dea år en ström fom nedbryter eher Öfmers hoppar alla konventionella dammar, ett naturbehof, fom ide låter föreskrifwa fig beru det bör synas, utan dansar fram, likt ect sjelfswåldigt barn, leende åt hela werlden. Det är den skillnad emedan det derrskapliga och s. k. folknöjet, att det förra merendels utgår från en yttre impuls, det sednare åter från en inre. Betrakta t. er. enthusiasmen på wåra foncerter; bur ofta år det ej puffea eller lofsäånger, fom föreaår konstnären, hwilfen år egentliga anledvingen til bifallsstormen; huru ännu oftare säster man fig uteslutande wid fiagerfårdigde: ten, utan att hafwa en tanka af erkänsla åfs wer åt den mästare, fom frambringat fompofitionen. Dessutom ligger det ide få sälaa ett förfiudet ansprål under den bildade klossens bes lätenhet, liksom wille det säga: det der år godt, ty jag gillar det. 2 smogen uppböter fia aldrig til en få enwäldig domare; men, dwad fom naturligt inwerkar på dess finne, det utgör def sanna glädje eder föra, och uttrycker fig då ntaa några biafsigter och miast att wilja impos nera på andras sätt att fe och känna. Då mi få ofte höra burn de öddader håla