Norrländska Korrespondenten – 6 juli 1853, sida 1

En Satunge från Landet En Nyhet. af Repomuk. (Forts. fr. Nio 50.) Och hwardera gången war jag en olika person; och han kände icke igen mig. Först war jag blomsterhandlerska en fund, få bytte jag med tant, sedan gick jag i domino, och fin blef blef jag dalkulla. PMrhetta! fade Bernhard, och föll redan in i en mans almwarliga ton. ILVet du hwod; jag år ide trött abs of ma: fferaden; jag wille gerna fara på en till i qwäll. Jag tadat ödmjukast för i dag! Jag fer dig helst omaskerad, fom nu Du wet icke om jag ide just nu bår en masque för dia, öfwermodige! Men bur fuode du någa ott ge dig ut för fre fröknor Granfrona på en gång? Eugenie, Desire, Berabhardine? Jadg hade förutsett at, fom på förhand widtalat mår gamla Anderssoa den trotjenaren. Han sick få mycken del i hemligdeten fom bes höfdes. Föröfrigt fade jag år tanterna, att tidställarae ämaade gåra henae och mig sin app