Norrländska Korrespondenten – 2 juli 1853, sida 2

Desideria Beruhardina von D. genom bref till mig. Hon är nu i Stockholm med fina flågs lingar fröfnarae von Wolden; hoa lemnar dig detta bref. Fria til henne sjelf, om du törs jag wågar ide fria hwarken för dig eller nås goa annan tib den spetsnosingen. Annars få har Hon nåra nog en half mihion. Din tilgifae Mårten Tapp. P. S. Find der äkta Rape i Stockholm, få skicka mia ett par skålpuad. Hör åt hos Tjäder. Det susade krina öronen på Pankert, ahdeles fom fordom på Bergmans spinneri mid Stadsgården. Det tog ea sorglig Ända med den fabriken; men den mar brandförsäkrad. Det mar icke få Pankert, ide på nådot sätt, ty jun fom han slod fördjupad i fina tankar på Eugeni, vå China, på gubben Zapp och hans sans, lade fig en kraftig arm på hang skulldra och en bag: stämma dundrade: Mjuka tjnare på aftongwifen! Omad år det om frågade Pankert solt, såg upp men bleknade. Framför honom fiodo twå bissra slottskanslibetjenter, af den farliaaste sorten, ide af defords na beskedliga, med frisrockar, mössa och käpp, utan twenac elrganter, dra ena med schubbskinspels, den andre i fia Flådeg:fourtut och spritt ny hatt. Dessa låta omöjligt muta fig Omad mil herrarne? frågade Pankert höfligt.