Norrländska Korrespondenten – 25 juni 1853, sida 1

D En Satunge från Landet En Ryhet. af Nepomuk. Låtom of wara uppriktige mot hwarandra7, fade von Walden, att wi icke råka i rågon för of utsatt fäla. Wi hafwa alla tre warit obetänfsamma och kanske låtit oss bedragas af en intrigante. AM la boaneheurs!! ytlät fig Pankert fjolikärt; jag hehöfwer ice blyqas, jag hade fått löfte att mottagas hår i dag af fröken Euge: nie Grankrona och heanes taut. Och jag af fröfer Desiderse Grankrona och bennes tant, fade Fliniag. Och jag af Fröken Berahardine Grankrona och hennes tant, sade von Walden. Här äro således tre frökaar Grankrona och tre tanter!! sade Flining. nere tanter Talkott kanske! suckade Pankert. Det år kanske bara en gemensam tant, menade von Walden, och det år Gudi noa. Ska wi gå upp ala tre på en gång, eller en i fender? frågade Ponkert. En i scader, fa kung Karl i Bender, när ban slogs med Turkarne, faf han mente tjo: get mor en, fmarade Flining; men hwem skol gå förfi?! Det spela wi om, megede Paakert.