Norrländska Korrespondenten – 22 juni 1853, sida 2

Enligt uppgifwen adress stannade han utans för porten til ett af de wackraste husena på qatan, feg ur slädan och begaf fig in i portgången. Til fin förmåning tråffade han der fin wän Klis ning, blek af nattens nöjen, men liksom uppförs gyld för tilfälet med guldbågade glasögon och stampande snön från sina bottesfortes. Hwad fan gör du Hårt ropade han i fin förwåaing til Fliniag. Men innan den han swara, inrusade en tres dje person, hwilken få når hade knuffat ikull begge de förutwararande. oOch denae war ingen annan än löjtaat vor Walden. ufrmad fan betyder det här, utbrast Flis ning, att wi mötas alla tre på fomma Flocks flag i samma vortgång? Det måste wara en myllifikation. Låtom ransaka och fedan fatta beslut. Till hwem ämnar du dig Pankert? swara Fark! Nag fade Pankert, jag är bjuden bit af en god mån. USå är jag oci inföll von Walden. De tre sågo på hwarandra med en uppför, fom på god swenska kallas flathet. (Forts.)