Norrländska Korrespondenten – 18 juni 1853, sida 2

UJaså, då bör ni ta den Hår! Hon räckte honom korgen. Nej, jag tacfar! lAh, gör mig den tjensten att taga koraen, ty jag hör att en polkett spelas upp. Jag tycker mycket om polkettan, jag. ukir jag göra denna polketten med er! uwarför icke? men skaffa mig af med foren.!! Ka, med wilkor, att ni icke fäster någon elak betydelse dermid.r Betydelje? nej! det betyder ingenting att få en korg. Sätt bort honom någonstädes, och polketta med mig. Meda ni rymmer under tiden, mackra ita lienfta. fHmad? ni litar ej på en qwianas ord! um jag kunde det! En qwiana håller aldrig ord, annat än då Hon älskar. Gif mig en pant, t. er. den der lilla bandrofetten. ÅJaså, antingen älska eler ge pant! Rå, fe här dar ni panten. Pankert emottog Rosetten bugande, fåne den på sitt bröst, tog korgeo och skaffade honom plats under en fol, samt återwände till damen, fom, trogen sitt löfte, under tiden afslagit flera urpdjudningar. Chinesen och italieaskan kastade sig derefter med ifwer in i polkettan. Pankert blef alldeles förtjust i fin dame; hoa