Norrländska Korrespondenten – 25 maj 1853, sida 1

En Episod. Beråttelse af författaren till Pn Swardagshistoria. (Forts. fr. N:o 38.) Mej, nej! ropade hon: Tala inte derom! — 2:83 faftett, fortfor jag, har wisserligen kommit i min garderob — men på hwad sätt, år en faf,fom jag för ögondlicket mill förtiga. Detta och mycket annat skall en gåag bli er klart och tydligt. Men det är Adolf L:s hemlighet; han år min baradomswän. Er undantagen, är han wisst den, hwars lycka ligger mig närmasl om bjertat. Att jag emellertid gått i er tjouft och för att intrigera för hans kärlek, år en frame lig ofanning, oaftadt jag defänner, att denna kärlek dock är orsafen til, att jag är hår, ty jemat och samt börde jag honom tala om er, så att jag sjelf tib slut uppfylldes af begär att komma I ev omgifniag; men ingen belöniag har blifwit mig uttofwad, utom den att fe er, att tjena er od) att kanhända genom min gränslösa tillgifwenhet förwärfwa mig en liten erkänsla i ert hjerta. Hmad kammarjunkaren berättade då om aftonen, är sant. Adolf L. tilber er min goda fröken. Er bild tände i haas hjerta första kärleken. Som en skugqa omswäfwade han de stägen, der Hang älskade