Jag fattade henaes Hand och höll den i mina. ntoda frokta älskade wåninna! låt mig i dets ta ögondlick måga kalla er få! Läs i mina de gon, om jaa inte älskar er, om jag inte Hellre mil dö än bedröfwa er. Men rättfärdiga mig? Hwar skall jag brapnna? hwar skall jaa sluta? Er far! ..... Ad behöfwer jag låsa något i detta asseende. (deriso