Norrländska Korrespondenten – 18 maj 1853, sida 1

Gu Episod. Berättelse af författaren till En Awardagshiftoria! (Forts. fr. föreg. N:r.) Stå Wunder! min bästa Leaa! Det du säger bär ea omisskännelig pregel af sanning. Jag Har såleds gjort dig or rätt. Men låt för Gads skull den unge mannen icke förtwifla! Med kussin bryter jag twärt af Den menniskan fom wit förföra fom har tFuld Innan han fick tala ut, stack fam: marjuafareån in hufwudet genom dörrn och fås De med onskefull ton: Tack onkel! Tack Lena, dia falska katt! Det skall du få betalt. Jag fan också Må på lur. Jag bar hårt alltihop! Alldeles ifrån Å rusade etacgrådet emot honom. Kusia barkade af utför trappan och oskela fom tillbaka til mig. Med tårar i Ögonen, med all rörelse man kan tånfa fig hos en gammol werlibt narr, bad mig om förlåtelse, fom jag att förkorta scenen, frit gaf honom. Derpå bad han mig på det enträgmasle art förmå unga L. komma tillbaka i hand hud. — Ja, fmarar de jag, fHan fan hitta på att wara hår, förr än ni tror. — Sr du min alra sötaste Lena! fade han: Det wore wisst godt, om den unga mannen än i denna wecka kunde bli