nn ingen annan utväg för att återfå fina penningar och undgå äfwentyret att säsom passlös nedhemtas till Landskancelliet, än att äterwända till den 4; mil derifrän boende bonden — som nyss förut låtit narra af fig både waror och pengar; — och hwilken —, då ännu icke egande kännedom om rätta förhällandet med gästaifwaren, eller ens afwetade att warorne blifwit till en annan sälde för underpris, — af Jndustririddarens granna haranger låter förmå fig, att jemte en annan bonde för dennes person ikläda fig skriftelig borgen — att gälla likwäl endast till den strart derefter blifwande marknaden i Åsele, då han iemte fin förmögne kompanion skulle åter inträffa derlädes — medförande flera lass waror från nedra landet, och bå boaden stulle erbålla ful tigqwid. På en sådan bors gen måste — wid mannens återkomst — gålis gifwaren återlemna pengarne. Od) indufiris riddaren begaf fig naturliatwis åter i wäg — utan att upphinnas of bonden, som emels lertid underrättad om förhällandet, och kommen i ånger öfwer fin bandet med den okände —, genast derefter förföfte att föra upp honom; men förgäfwes. Bonden lefde lif wäl vå förhoppning tills markraden då han wäntade fi återfe den liqwiderarnde fontras henten; markaaden fom, men ide den föft-8s rike handlanden, hwilken urder tiden paft flera olika namn, och om bwilken sedermera från Ångermanland ankomne rykten törmåla, att han ide allenast är til strot och korn en äkta industririddare, utan octså all han se an wara en förrymd fäf:ningsfånge. Af detta har man enledning dradn den slutsatsen, att om Lardetmanaea höl sig wid sitt orke, wore han ide errone. rad för sådane äfwentor och förinster, som merändels äro följder deraf, art Man inlätev fig i förbindeise med okände personer, hwilia på winn och förlust funna wåga ett dZm i —