Norrländska Korrespondenten – 23 mars 1853, sida 1

forliga spel blifwer så länge och så wäl doldt och att den widtutbredda intrigen, fom fördras de de mänafalldigaste osanningar och förermände ningar, ej öfwar ett skadligt inflytande på oms dömet om hans karakter. Gheridan skildrar bonom sålunda: VBenonm en behaglig och hänryckande wåltaligbet, genom det mest intagande uppförande ech wälmiligaste beteende fängslade hen deras hjertan, fom ens dasi fågo honom offentligen; och dem hwilfa bade tilfälle art närmare umgås med donom, uvyfylde han med beundran genom fina mids strädta kunskaper och fin djuva omdömesoch obserwationsförmäga. Hwarken de förra ele lev de sedaqre kunde ana, att hos honom fanns ett sådant finne för intriger, ea få djerf och företagsam anda fom han sedan utwedlade. Man kuade ej gerna wänta att ett sådant saille fule behålla solkets wälfärd i siate äfwen då, når det sattes i werksamhet til befordrande af hans enskildta fördelar, att ett sädant mod flute ledas of klofheten och yttra fig med en lika få älskwärd, fom fålfvat mätta. Med lifaltigdet, dock ej med motwilja, njöt ban af bafwets nöjen, utan art låta försirö fig af dem och mid själens största aaslrängningar beböll han den behagliga sianesmunterdeten, fom år få angenäm för umgängeslifwet. Med lika gynnande framgång lade han fig på konsten art regera, fom på den att behaga, och han war