Norrländska Korrespondenten – 16 mars 1853, sida 1

Detta är wäl ej sannolikt. Man kan emelertid antaga, att de omkriag stårnde officerarne under den smattrande fanonus och handgewärs. elden, smårligen kunde urskilja från hwilken si da skottet kommit. Har ett mord blifwit begånget, fom Tolssta. dius skildrar det, få skule Stjeraros, bwilfen upegifwes säsom banemar, kommit ofwonpå bröfts wäraet ifrån höger, och Eon wäl då hafwa was vit osedd af officerarne. Men han måste dock hafwa wågat fig temligen nåra, för att Eunna figta och tråffa rätt wid det osäkra ljuset och i delta fal borde man hafwa kunnat Urslilja ljudet of detta stottet ifrån de andra. Förut bor man trott, att, de Konungen oms alfwande officerarne warit de sammanswurna, fom angripet Konunaen nerifrån, skjutit honom och sedan lagt fropren på brostwäract. Ders tib hör skildringen, att den döde Konungen Fas de handen förd til märjan. Denna åsigt bes sirides doch af Karlberas berättelse. Karlberg säger: Göneral-adjutant v. Kauls berg war den försie fom märkte olyckan och ropade: serve Jesus Konungen år frjuten: J saomma ögoablick hade han slagit Karlberg på oreda och upydragit honom att hemta Ges tcral Ächwerin. Då han kommit til Konuns gens tält ech begärt en bär, för att trangpors tera bort hiket of en fiupad officer hade Brefs we Nosse gätt hoaom tia mötes frågande: Om