Norrländska Korrespondenten – 9 mars 1853, sida 2

AAAA ——— påruti Belt och bälet skiljer fig från Gustaf den Store Adolfs lefaadssätt. Aurora v. Köniagsmark lyckades ej att få företräde i Wärgen. Hoa följde härdnackad t ktungens läger i dåligt wäder och rå dåliga wägar, och passade på ner Carl red ut. På det sättet lyckades det Henne en aånd, att i traften af Tilsit få fia wagn strort bredwid en smärre wäg, fom kuagen på återsänden ej kuade undwika; han fom, hon stea ur och gick bör nom till mötes på den smala wåzea. Carl tog af hatten satte sporrarae i fin häst och red tildafa. För en få förwägen ryttare hade det warit en småsak att rida fördi heane, på gångsligen. Ea märkwärdig ridhäst bar blifwit historisk md honom, id: få myt för halsbrytande sorång, four derföre, att den mar mid i alla farliaheter, oh, ea äfta Swensk fippare ale tid Ifa rast och omöjlia att få död uppå. Han kallades Braadklwparen, och han är med så wäl på de Roska Steppena, som i Turk et, och uppe i Motriac, han följer fin hrre genom hela Europa och blir äldre än han; ty han hade förut til dört Kung Carls far. I slageninaea wid Lund sköts hålen undan denne, och ea Korporal Stål gaf honom fur ESmens ske Klippare i stället. Denne war Brandklipparen, som hade fit namn deraf, att han altid