Norrländska Korrespondenten – 5 mars 1853, sida 1

2 CJ AY, Wildtjufwen. Novellett. ö (Forts. fr. föreg. N, r.) Flickan wisste ei till sig af clädje. Hon kyssie furstinnans händer, fållen på hennes klädning, omfomnade hennes knäa och aret och snyftade af glädje tills furslinnan lemnade henne. Utanför byns wärdshus gick det emellertid lustigt til. Jäaare i siua prydliga uniformer bade kommit Tnsammens, för att åtfölja furs sten til ea wacker ång, der målskjutammgsfesten skulle firas. Snart skadabe musikcu; man marcherade ut och festen började. Hofwet war nysiket på det bästa skotcet, oc den fom ci intresserade fig derför hycklade nyfifenhet, i fursten sjelf war en vassionerad fosere. Du bade sjelf uppfunnit ett nytt må sskjutuin fätt. En bög, 60 fot lång serdwall uppkastad, utefter hwilken man fafade en bred trissa, målad såsom en wanlig skott i Den, fom tr äffade d:una i röreise fatta skrf erhöl nånon utmäröelse, o ben fom aj S det bästa skottet bePeia af d. a modvate sartan en krans och af furllen en 1o n00 baja. Glädjen war allmän vå iluteen. Kuren förde sin gemål wid arneta mo uppmäri am bjertlighel; hans ån: sigte var klatt hans ni. måls, som emedertid lyätes otåligt wånte ne