Norrländska Korrespondenten – 16 februari 1853, sida 1

(baler sam cå hafwndlös docka och att — elommz! Mi, gfwe Gnd oc penninapäsen under Det balla äret ite måtte dafwo föråns draterlats eter i förlorat wiat. 22 ynore märneu ech flidoraa formade då sind före de älcte personcrua til fångfamimas ten; snart äterwände de med den förseglade tunda påäser. esatust jublade de — statten bar fwar: Fn gårt fin mid cåer tanit of i tfynadst seine afkyidiat misstrodde man! sode vu hof:ädet till brefdäraren. Denne n.dföl omedwetea på fina från. ud! Gud j ig tacka r d1 t önase dan ur si i suho NM rta ca warm t(åreörönr ute bröt ur baas ögva blÖWar ite mtttafas godt? frågade madam Scedenfri fr man, under hågt och gladt fayfban d., dwarnader hon i fia bänräcgniana Frama: de N tetbarn få hårdt att det började siina. Oh pad koldioc och af bärmumngadenår förs urhgt borjade äfwen de sem aula brefbä. tf-meplartoraa, att tafämma birarander deras en tar. iSfula blickir bönkcs riktade på den rift boch twerlr de fatta taff. lu. J 14 år er turtomtea sviåttning fon Myt — sade gfrädet till brefbåraren. ÅAbrt ti er derpå: skal ttufredsnähande bli rätifärdiond naför hela merbdea ö J:j är giad att mitt ärliga namn dif