Norrländska Korrespondenten – 13 november 1852, sida 2

i3iinn LAA? — rik, begåfwad med en grad af skarpsinnighet, fom blott bchöft öfaing för att bilda en hats man. Utan att dräagen anade det, wikte (CE: rik att ingendera af nämademaanens döttrar äanu hade fästman, och hade just af honom fått weta det. Då Erik inträdde, kom nämndemanaen emot honom, och delsade honom wälkommen, en artiahet fom wanligtwis ide bestods gäser af allmogens ständ. Men fader nämademannen kände mycket wäl til Björköslägten, och i ab mänhef äro dessa ansedda såsom nästaa Herrar, eler ännu något för mer än herrar, af folket i Eodörna. Dan ledde den unge bonden fram till bordet och bad honom sitta ner. Erik såg fig, sedau han småniagom öfwer: wunnit fia blynhit omkring i slagan. Wid spisela sysslade ect var flickor, och ett par andra futto mid sina spinrockar. Det mar snygat och ordeatliat i huset. Medan wården och den Ål dre brodren spräkade om slägtingar och bekanta tog Erik flickorna i ögaasigte. Det dröjde icke låne ge innaa han kunde urskilja hwilka fom woro huseto döltrar. Dea ena af dessa war en femtoråria, lisha och rörlig saärta, fom slänade omkring fig i spiseln och emebanåt förstulet tittade på de unga karlarne; dea andra tycktes wara ett par och tjuau år, bon fatt helt allwarsam och trowärdig mid spiurockenEfter ett fort somtal frambars en for silf