Norrländska Korrespondenten – 13 november 1852, sida 1

gengångare af det slägte som wåra fornminnen omtala, en forbonde lefwer derstädes. Det är några drag af denaes lif, som wi meddela. Haa falas allmännt i ortea för Etvartfjö. kungen. Midt på em of de dar, hwukas läge wi ans tydt, ligger ect wisserligen föga widsträckt men temligen gödt hemman, som mi wilje benånma Griadsla. Det är qubbens hem. På fluttningen af en skogsbacke nedanför hwilken ån: gar och åfrar utbreda fi, upprefer gården fia twå wåntnas höga, rymliga manbyagning, som tå afständ ser gaaska hetraårdslik ut. Men då man kommer närmare, fianer man af hela anordningen att der år en man af abmogen, som här byager och bor. Det är en wiss förs troltat medan menaiskornas och deras hugs djurs bogingar fom röjer fig i alt Egaren bar welat hafwa sina trognade medhjalpare häslarae, och husmodren sina nyttiaaste tjenas riaaor koraa, nåra til hands Sjelfwa swinea hafwa ide blifwit utwisade från gården utcaa ott hafwa sitt tak öfwer hufwadet i fame monhana med de öfriga fyrfotawåanernas. Den friasie af defi sedaare år Pyoylax, som troligea i medwetande af sitt om höare lärdom wittnande arekiska namn, med en utomordentlig ftimodighet på sitt foråf säger siaa tankar är alla ankommande och om han kan ätkomma, soker att hålla efter deras ben, för att förmå