Norrländska Korrespondenten – 27 oktober 1852, sida 1

Skicka nu dit upp Rybert Jeffery; fira ned båten och låt manskopet håla lig berett att föra den til holmen der borta, röt Ffapte nen, sem redan arbetat fig upp til en målds fom häflightt. Robert Jefkety, en adertosårig yngling fom saart på dåd, söga anande den förfärliaa dom ban stule mettaaa. Daa mar klädd ro blad tröja ech byror, Oc dil sin hatter handen men bode Hive fen stor eller sirumper. Did en betydningöosul blick få fina visiel-r, sare karleren må horom: lJeffty, fer du bolmen der borta? jag äraar der fåsta dig i land. Den stackurs gossen såg förnånad ut, men wågade icke göra nägon inwändning, och Hus drades alt motifå den gtomma befabnager, i det hon genast bler ryckt från steppet, och fött i aktern af käten hos loj:nanterre ech roddarne. Han fick ingen Od act horsomla sina kläder. uy a ide om hang fofer, ropede koptenea till en of ba särtarnden, som Cyndjami bjöd till att boplsta några nödwändiga artiflor åt avse sen. Han blef utfatad från färtyget utan stor utan anaan betäcknirg än de lläter ban bar; och i detta wärnlösa tiksärd roddes han fört tid land, förbinfiad och moktlös genom sitt i des plölsliga sstränghet. På Hang rygg war sasljydd den räfsno fom tihfännaanaf bars brott. Gossens lynne war af naturen försagdt,