gen frågade, har ni godt folk få mycken frjutå: nings Swar: Ja vasserra ha mi det, sedan Kungen lagt fig till Höjentoro, od) more det cadafl det, få gick det mål an, men nu skattlågger oss kroasfogden fom han tycker för Runs gens rytteri skul fom dan uprrättar, få att jag, fom efter föräldraraa bar ett litet ffattefritt hemman, få långt någoa minnes, också plifwit uppftrifroen. — Har du ide flagat för Landshöfdingen och wisat dina pappet Swar: Åowad i Herrang nämn år det wärdt att wända fig til halte Swen i Mariestad, han häler med kronofogden och ger oss stryk till på föpet.s — Swarföre har du ide då måndt dig till Kungen sjelf, fom brukar ibland wara på Höjentorp? Swar: Jo det skulle wara få gode att få tala wid honom, för då råkar man ut för drabanterne, och han skall dessutom wara onådia, når det år fråga om något fom rörer hang ryttare. — Når Kungen och Lindsköld kommo til Kloster, inkallade bonden och fade: Är det sannt fom du säger, att dina förfåder få långt det är kändt, futit på Hhemas net utan ffatt?v — Fa det år wisst sannt, hwarföre skulle jag ljuga dets — UDD detta fan du skrifwa till Kungen och förfåkra?vs — lyJag kan icke skrifwa, men sägat och förswarat det Fan jag! — Yo fer du min gubbe, jag år Kungeas drabant och Fan skrifwa, och om du fäger hwad jag Mal anföra och går utmed