Article Image
märkt dessa blickar, han reste fig manhaftiat, beswarade dem trotsigt, kastade i fig ett breds mid siående fult punschglas och intog den slol ban nyss lemuat, följande med ögonen det. forte gående speltt. Men fdr honom få werksam i öfrigt, war blotta äskädandet ej länge tillfyldsi Han mile, han måsle handla; men den hand, med hwilken han medwetslöst gripit i sia fickautkom sammanknuten, skälfwande af en Föne vulsivisk rörelse. Hastiat bröt ect hänskratt ut från Hang läppar. Sällskapets Ögon riktades på honom, hans på brukspatronen — denne hade förlorat en betydlig insats. Spelet återse tag dock dea wanliga uppmärksamheten, satserna förayades ett nytt afgörande drag förwred i olika riktningar de spelandes ansigten, drufs: patronen wann, blickarne wändes ånyo på Fris garen — deane skrattade ej mera. Fem minuter derefter såg man markören och löjtaauten i en liten kammare innanför det.stora spelrummet förtroligt språka med Hmarans dra. fer löjtnantea har en grym otur denna afton, fade den bugande markören med en stämma så sorasea, fom hade orden meddelats en fon; Åden grymmaste otur jag någonsin fett, och jag bekänner Öppet, att jag icke heller fett någon ung man med denna själsslyrka besegra fin otur som herr löjenaoten. Et oroar mig dock, min herre, det nemlis

2 oktober 1852, sida 1

Thumbnail