Norrländska Korrespondenten – 25 september 1852, sida 1

2 a Heden. En Agqwarell på fri daad eler fritt försök mattenfärg. (Bort). fr. föreg. R:r.) Så fort wår wördige Proås tjocka lekamen tilät, traskade han nu bortät mågen, fom förde raftmot den redan omnämnda gården med de inbjadande röda och hwita gardinerna. Ett siycke från gården wäcktes hand uppe märksamhet af en häsis gnäggande. ÅÄn! min siackars gamle grålle, år du der; det är lif fom allting ffule påminna mig i deg om deu drömmen jag hade — skogen, Ängen, åkerfälten, boskapen, qråle, Nils — avt, alt, — Och wår gode Prost nedlade ett tillämnadt hopp, mot hpwilket hans ben reseroerade fig, i ett föraöjdt gauagande af de frodiga hån: derna. — Snart mar mår Prot vå gårdens ban iaträdde. Der satt en fryntlig fru med ett wälkommaade lecude i de mörka ögonen; en litea krabat satt wid Proslens inträde på hennes kuä och funderade i en abcbok: der tuprea syates bafwa framkläckt nånoatiag rält smaktliat. Elt uagt par på 17 a 20 år, skyundade wår Prost til möte och böd honom suta i soffan, wid det vå en wacker dana duk serverade thecet — NÅ wälfommen, fåra HFons le sade frus, i det hon slog-thte i den lramför honom ssäcade mandariast; jag war