Norrländska Korrespondenten – 4 september 1852, sida 2

Alla de höga öfriga kongl. komma d. 12 vå ångfor: illChristiania. rrättelse från Kronprinsen för att åter las att fiera . ) ter. ålderu af är, afled den a socken huse Sonaedotter. 1 få rask, att kyrkan nåra bem. G. L. T.) Ludvig Od den år 1850 rnien, har i sin fådernes i guld. Han ud qrufwor, twerket i St n nettobehåll: månad han (H. RI på hemmanet af MNorrive n af en orm, t upp till en denicu berättrige drängen Tjellmo före i ögonblicket. på f. m. för sl bordet wid nägot sönder, ot att komma jade knappast han, träffad med hufvue ne polisongen afswedt, och åaxeln ned Of war närmast ma dag nede att antända, id socken blef win, söpeisatt en lic, ögon: e Studerande neri och religte 26 won Aff onsgrubbel, kommit på den tanken att korsfästa fin fjels och werkställt urpsåtet utan biträde af näågonjhan bade utwalt ett träd med forssform, tiuskog en spik Hå bögra grenen och hwåssate hufvudet mycket spersiat med on fil; der på fasispikade han fina fötter, få att spiken ingick 5 tum, sedan wensira banden samt slaa sluttigen den högra met den bwässta spilen; emedlertid ankon mo menniskor till stället och den korsfäste nedtogs — sanslös; man bade dock ej werktog med fig ut n mässse necbugga trädet och förde honom så till staden, der han som först blef befri d från sitt pinoredskav; ban Är nu utom all fara — En dylik bändelse lärer i böriar af detta ärhundrade hafwa passcrat i Bee nedig. (J. T.). upjala. Söndagen, den 15 dennes in träffade wid Jädra i fwergrans socken den olocksbändelsen att statkarlen Brodcens 13: åriga son, fom roade fia med att åfa i mans dringshiulet till ett i gång warande tvöff werk derwid krossade bufwudet mellan ctt par korsande sträfwar, få att han ögonblickligen afled. (Ups.) — — Sundswall den 4 Sertember. Ehuru ganska mydet på de sednare åren blifwit gjordt, såwäl på enskildtas, som pa stadens bekostnad, för den sednares prydlig: het och förskönina, åtei stå dock ännu flera vunkter, fom påkalla en fortfarande om tanfa. Twänne torg stå ännu nära nak. na, inom stadens omräde, hwilka, bcilädda med vassande trädplantering, skulle gifwa on wacker anblick, neml. Kyrktorget och det framför Rådhuset. Wäl aflät Kyrkerädet vevan den 22 Ditober 1831, eller nåra 21 år sedan, till Magistratän ett utlåtande, fom motivicrade att planen framför Kyrfan stulle yå stadens befoftnad planerad och med träd planteras, men detta utlätande bar hittids hwilat i protokollet, utan mer: frällighet, tills för några år sedan en ya: nering å denna plats skedde genom enskiltas semmirskott; men ännu safnas den wäntade planteringen. Å Radhustomten giordes ock för ett par år sedan ett försök att plantera allecr, enligt af staden fattadt beslut; men uppdraget derom föll i sådana händer, som wäl emottogo betalning för arbetet, men som ock ajorde ett fruktlöst arbete, i det träden få behandlades, att de allesammaps förtorfade redan vå första jommaren. Nu synes dot något all varligare wara å färde, då saken an)o blifwit föremal för allmänn Rådstugas öfwerläggning den ll:te dennes. Af skadan wid, bör man dock nu se till att icke ärendetkommer att stranda mot samma fit por fom förut, ware sig det långwari ga dröjsmålets eller den förfuffade werkställighetens. — Af C. F. Ridderstads Kabinetis Bi bliothef, har 18 och 19 häftet hitkommit. — Enligt från hr paftors-adjunften Arks man från Brunflo ingången underrättelse, kommer han, fom af Swenska NyfterhetsSällstavet i Stockbelm blifwit förordnad till dess Aaent för Medelpad och Jemtland, att inträffa här i staden för häålande af Nykterhetspvredikan den 7 dennes; bwarefter Hai i samma ändamål ämnar besöka Njurunda den 9:de, Attmar den 10:de och Stöde den 12:te, samt sedan inom Jemtland fullfölja sitt emottagna uppdrag. Wi hoppas att ine gen Peive fommer att få honom i wägen. — Förswarslöse piaan Carin Olsdotter, wanligen känd under benämningen eMRÖdkas rin, bwiffen, under fina wandringar, haft hwariehanda obytt både med den högre och lägre polisen, har nu åter blifwit inmanad i häfte, sasom skåligen missränkt för utprångs (ing af tjufgods. Hon plär ofta skryta af sin ärlighet. Om denna är af det slaget, som warar längst, torde snart nog komma att wisa sig. — MH anföra ur Wermlands tidning: När man wet, att förhållandet wid alla gymnasier war sadant, att dåliaa sedergoch mindre anständigt lefwerne, liksom ett obots ligt kräftjär, vå alla ställen medföljde det gamla klass sostemet i skolornas högre frudis er, samt att det onda hade sin rot i just dets ta systems egen beskaffenhet, Då måste man högeligen beklaga, om nämnde system det os aftadt skall uttränga det nya, fom i allmän bet wisat fig hafwa en få mwätgörandetinwerfan på ungdomens uppförande, hwilket i wår tarke är långt wiatigare än förrvärf wande, of funskaper förutsatt att Ten nya methoren äfwen i sednarc fallet wisat fig mine dre fördelaktig, hwilket doc ef är händelsen. Den fom nedskrifwer dessa rader minnes önnu med wämjetfe, hura det tillgick wid det särowerf som han bewistat, der penalismen i all fin wederstygglighet eristerade, der ynge lingarne tillbragte mången natt yå fållare och wärdshus under ganska stormande orgis er, för att ej tala om de beständiga upptåg oc den missaktning, fom wisades lärarne under leftionerna, uppträden mången gång så obeha jtina, att jag högst ogerna drager mig dem til minnes, och detta allt eristerade oc hade i långa år erislerat, utan att nägontina funde uträttas till der ondas hämmande, oaktadt nitiska lärare alltid och fonnerligast vå sednaste tiden motarbetade detfame ma of ala krafter. Men sedan skola och gomnasium sammanslogos, och den nya mes tboden infördes wid nämnde lärowerk, uppe blomstrade derstädes ett nytt (if, sedan de ynge lingar fom återsiedo från klass-systemets das gar, den gamla furdegen, fom en utmärkft lärare en gång kallade dem, lemnat detfams miner ohm ord, då är Hon wärre deran I hwarmed den fiacfars Hans trakterades tycktes I en An oo rv — A 66 E se Ane